10 Tips till att utveckla självkänsla hos barn

  1. Umgås och lek. Ha kul med barnet utan att värdera prestation eller resultat. Bara att vara med och visa att du gillar att vara tillsammans med barnet är viktigt
  2. Fysisk kontakt. Kramar, omsorg och vård bekräftar att barnet är älskvärt.
  3. Visa tillit. Tillit att barnet hanterar utmaningar och har egen förmåga. Låt barnen tex välja kläder och klä på sig själva när de är riktigt små. Låt dem hitta egna lösningar när de spelar fotboll och tro på att de klarar de svåra legobyggsatserna själva. Var nyfiken och uppmuntrande utan att ta över och styra. Då blir det lekfullt och du bjuds in i att vara en del av skapande processen och barnet utvecklas massor. Att kontrollera och styra visar på att barnet inte har egen förmåga. Forma i stället arenan och ramarna.
  4. Var tålmodig. Om barnet gör våghalsiga saker – lägg band på dina egna farhågor och rädslor, skäll inte på barnet utan förklara för barnet om de risker du ser att barnet utsätter sig själv för. Om det är möjligt så låt barnet prova på utmaningar men med vuxens närvaro och stöd.
  5. Uppmuntra och stärk positiva beteenden och en positiv självbild.
  6. Undvik bestraffningar. Det leder till ängslan och rädslor. Vi kan se det som att beteenden korrigeras men vi tar bort så mycket mer än vad vi önskar. Ge istället tydlig och specifik feedback på vad du ser och vad du tycker utan att skuldbelägga barnet. Generell feedback blir obegripligt. Var tydlig med vilka konsekvenser de oönskade beteendena leder till hos barnet själv, andra och i omgivningen – bidra till uppmärksamhet, närvaro och medvetenhet.
  7. Bejaka känslor. Visa empati och förståelse för barnets känslor och acceptera dem. Varje person äger sina egna känslor. Att tex straffa barn för att de är arga eller ledsna påverkar barnens självkänsla starkt negativt.
  8. Bidra till en miljö där barnet känner glädje, stolthet och får utlopp för nyfikenhet. Då blir de engagerade och kreativa.
  9. Skapa utrymme för reflektion och funderingar. Ställ utvecklande frågor och låt barnen få möjlighet att bli medvetna om sig själva och sin omvärld. Att beskriva sina tankar, vad de ser och vad de upplever.
  10. Var dig själv. Öppen. Då sprider du värme, trygghet och glädje. Du är en förebild för barnet.

Egentligen gäller punkterna ovan och texten som helhet för vuxna också och något att tänka på för ledare inom idrotten och chefer i högsta grad. Det leder till att människor växer och mår bra. Prova att byt ut ordet barn i texten ovan mot arbetskamrat, medarbetare eller lagkamrat.

Hur fungerar det hemma hos dig eller på din arbetsplats. Hur är ledare och tränare i de sammanhang du eller dina barn är i? Hur gör du och på vilket sätt bidrar du till andras utveckling av självkänsla?

Share

Självkänslan formas

Självkänslan formas som mest i barn- och ungdomsåren, som starkast tillsammans med andra. Så klart ändras den ständigt genom livets olika faser, den utvecklas eller försvagas genom de olika erfarenheterna och sammanhangen vi upplever. Grunden sätts dock i barn- och ungdomsåren. Vad påverkar då utvecklingen av självkänslan – bassjälvkänslan och den prestationsbaserade självkänslan

I kärleksfulla miljöer där barn uppskattas för vilka de är, oavsett prestationer och intressen, utvecklas bassjälvkänslan starkt.Barnet blir accepterat och älskat oavsett sin förmåga. Då kommer barnet också att öka sitt gillande och sin acceptans för sig själv. Kramar, fysisk beröring, vänliga ord och närvaro är nycklar för att barnets bassjälvkänsla skall utvecklas. Uppskattning för barnets egenvalda intressen är också viktigt. Undvik att vara kritisk gentemot dem (så länge de är etiskt ok så klart!) och uppmuntra till experimenterande och uppskatta processen – dvs att barnet är aktivt och provar på. Utveckling och lärande stärker bassjälvkänslan.

Miljöer där uppskattning av barnet är beroende av prestationer leder till att barnet utvecklar en starkare prestationsbaserad självkänsla. Ett typiskt exempel på en sådan miljö är där barnet ofta får höra hur duktigt det är. Barnet blir då lyhört för bekräftelse och värderingar från sin omgivning. Att skapa resultat och lyckas, att foga sig efter sin framgång blir en förutsättning för att må bra.

Förslagsvis får barnet både kärlek och uppskattning för den hen är samtidigt som övervägande positiv och specifik feedback ges till barnet utifrån prestation och skapande. Då utvecklas både bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Tilliten till egen förmåga stärks.

Barn som växer upp i en kritisk miljö där barnet bedöms hårt utifrån prestationer i kombination med bristande kärlek leder det till en svagare bassjälvkänsla. Om barnet ständigt kritiseras för dåliga prestationer så kommer också bassjälvkänslan att hämmas samtidigt som den prestationsbaserade självkänslan utvecklas, ängslan inför utmanande situationer och tävlingar blir stark. Barnet kommer att undvika dessa.

Vuxna som ständigt rättar barnen – utifrån resultat och prestation och attribut som tex klädsel bidrar till en svagare självkänsla hos barnet. Barnet duger inte. Detsamma gäller med utrycket men (jag det där var bra men prova det här istället). Det som sägs innan men blir inte viktigt – det som sägs efter är alltid en rättelse.

Då kan man ju ställa sig frågan – vaddå om man inte får visa och berätta så lär de sig aldrig?

Tre saker då:

  1. Var närvarande under genomförandet, arbetet och processen i stället för att efteråt berätta hur det kunde gjorts i stället. Under processen kan du be om att få visa, vara uppmuntrande och inspirera – det ger mycket mer lärande.
  2. Att ständigt uppmuntra barnet för det den skapat leder till stolthet hos barnet och höjda positiva förväntningar. Då experimenterar de ännu mer och lär sig ännu mer.
  3. Fråga gärna hur barnet gjort, så får den berätta och visa. Bejaka och se skapandet, då kan du också komma med tips under tiden

Egentligen gäller punkterna ovan och texten som helhet för vuxna också och något att tänka på för ledare inom idrotten och chefer i högsta grad. Det leder till att människor växer och mår bra. Prova att byt ut ordet barn i texten ovan mot arbetskamrat, medarbetare eller lagkamrat.

Share

Om Jaget och Jaget

Idag hade jag spännande samtal om jaget, egot och självet. En vanlig uppfattning är att vårt ego, vårt jag, är något som skall hämmas eller dämpas. Jag menar att det enda vi gör då är att bekämpar egot med egot.

Vi använder då vårt dysfunktionella ego som bekämpar vårt dysfunktionella ego. En inre konflikt som inte kan lösas.

Egot är ett verktyg vi begåvats med – det dysfunktionella egot hindrar, bromsar och förgör. Utmaningen är inte att förminska egot utan att transformera egot till det funktionella egot – då använder vi vår ego osjälviskt för att skapa och utveckla. Det är också då vi befinner oss i det skapande nuet, i full närvaro

Share

Självkänslans form och uttryck

Du tror att det handlar om självförtroende – i själva verket handlar det om självkänsla
Vad leder god självkänsla till – och hur utrycker den sig? Leder starkare självkänsla till högre grad av utveckling och bättre resultat? Självklart kan tyckas, eller inte alls kan man tänka.

Vid en första anblick är det nog så att organisationer där medarbetare och medlemmar har högre grad av självkänsla presterar bättre. Detsamma gäller för idrottslag. Men betraktar vi svaren djupare så ser vi att det är mer komplext än så.

En person som accepterar och uppskattar sig själv utan att utan yttre värdering, bekräftelser eller jämförelser med andra är vanligtvis inte lika intresserad av status, pengar och framgång – men mår bra i alla fall – ser vi som en person med stark självkänsla. Men är den alltid högpresterande?

Om personen har lärt sig att de yttre faktorerna är viktigt för det egna värdet – att den som har status, resurser och kompetens helt enkelt har större inflytande utifrån överlevnad,  reproduktion och fortplantning – då kommer personens självkänsla att styras och påverkas av just dessa faktorer. Har den personen då stark eller svag självkänsla?

Tidigare forskning visade på att en god självkänsla är en förutsättning för att också ha ett gott självförtroende. Idag menar flera forskare att det inte alls är nödvändigt. Där självkänslan direkt påverkar självförtroendet är i relation till andra människor – det sociala självförtroendet.

Självkänslan formas i barnaåldern och är stabil, dvs den ändras inte så lätt. Den är inte beroende av situationer på samma sätt som självförtroendet.

Ett sätt att titta på självkänslan är att betrakta den utifrån två dimensioner – bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla.

Bassjälvkänsla
Med hög bassjälvkänsla har individen en hög självacceptans och uppskattning av sig själv. Denna del är inte relaterad till kompetens, färdigheter eller andras värderingar av sig själv utan endast självvärdet på ett grundläggande plan.

Med en starkare bassjälvkänsla så är personen både mer tålig mot motgångar och återhämtar sig snabbare vid motgång, personen är mer resilient. Personer med stark bassjälvkänsla har lägre grad av ängslan inför utmaningar därför att de helt enkelt värderar sig själva högt. Personer med stark bassjälvkänsla tål också konflikter i större utsträckning. Konflikten i sig ses inte som ett hot mot sig själv.

Personer med hög bassjälvkänsla har ofta ett starkt socialt självförtroende, de har lättare att komma närmare andra personer, vara mer personliga.

Prestationsbaserad självkänsla
Den här dimensionen av självkänslan omfattar individens behov av att sträva efter framgång, känna sig kompetent, att bli bekräftad, uppskattad och accepterad av andra. De med högre prestationsbaserad självkänsla värderar sig själva utifrån andra och omgivningen gillande eller ogillande.

Personer med stark prestationsbaserad självkänsla har ett behov av att prestera och att lyckas för att må bra. Goda prestationer leder till högre status.

Personer med väldigt stark prestationsbaserad självkänsla tenderar till att bli mycket ängsliga och nervösa inför prestationer. En utmaning för de med stark prestationsbaserad självkänsla är att de när de inte lyckas med sina prestationer sätter ännu högre press på sig själva för att kompensera misslyckanden, vilket i sin tur ökar risken för nya misslyckanden och ännu högre grad av anspänning. De riskerar att gå in i en negativ spiral av tankar, känslor och misslyckanden.

De med svagare prestationsbaserad självkänsla behöver inte prestera för att må bra.

Att Johan Olsson efter VM-guldet på 5-milen nyligen under intervju berättade att nummer ett var att  den svenska kungen tittade på loppet när han vann och att han efter loppet är så trött därför att han inte sovit på två nätter – natten innan loppet var han så nervös, dvs ängslig inför tävlingen och prestationen – är tecken på en stark prestationsbaserad självkänsla.

De två dimensionerna av självkänsla leder till fyra kombinationer.

Stark bassjälvkänsla och Stark prestationsbaserad självkänsla
Dessa personer har ett starkt behov av att prestera men ett misslyckande ses inte som ett hot mot sig själv, sin självkänsla. Personen har hög tolerans mot egna misslyckanden och också s.k. låg testängslan – de hanterar utmaningar och prestationer på ett effektivt sätt. Personerna njuter av utmaningar och experimenterar gärna för att lära sig mer. De inspireras av egna och andras framgångar.

Personerna håller ett samtidigt fokus på såväl process, prestation och resultat. Personer och grupper inom denna kategori blir ofta lyckliga och framgångsrika över tid. De känner ett starkt socialt självförtroende.

Svag bassjälvkänsla och stark prestationsbaserad självkänsla
Dessa personer har också ett starkt behov av att prestera. De är starkt tävlingsinriktade men ofta med en fientlig inställning till konkurrenter och motståndare. Den svagare bassjälvkänslan leder till att de känner sig rädda för att misslyckas vilket de ofta oroar sig för. Det i sin tur leder till ängslan och nervositet inför prestationer.

Genom att självkänslan bygger på goda prestationer och resultat så ställer personen höga, perfektionistiska krav på sig själv. Ett misslyckande är ett hot mot självet – den egna självbilden, att duga och acceptera sig själv.
Personen har också ett större behov av att bli omtyckta och beundrade av andra. Värderingen av sig själv ligger i händerna hos andra snarare än sig själv.

Likväl som att det finns många högpresterare inom denna kategori så är en annan risk med personer inom i denna kombination att de uthålligt inte vågar sätta höga mål eller att de inte är beredda göra den satsning som krävs för att lyckas. Misslyckanden slår hårt mot den egna självbilden. Det kräver dessutom kontinuerligt hög ansträngning och anspänning med risken att det då inte blir särskilt roligt – snarare direkt obehagligt.

Det sociala självförtroendet brister då de inte värderar sig själva högt.

Personer med denna kombination är vanligt förekommande inom presterande yrken och inom elitidrott.

Stark bassjälvkänsla och svag prestationsbaserad självkänsla
Personer med den här kombinationen är ofta väldigt nöjda med livet och sig själva. Jag tänker på Anders låt ”Jag är glad för att jag är nöjd” och galenskaparnas ”Det skall va gött att leva”. De behöver inte prestera för att må bra eller känna sig lyckliga. De bryr sig inte heller så mycket om vad andra tycker och tänker – de behöver inte känna sig kompetenta, ingen beundran eller bekräftelse i större utsträckning. Framför allt inte i andras ögon då de själva står för värderingen av sitt egenvärde.

Personerna saknar tävlingsängslan, de har låg tävlingsinriktning och har lägre krav på sina prestationer och dess kvalitet. Det är ju inte så viktigt.

Personer i denna kategori har ofta ett starkt socialt självförtroende. De upplevs tydliga och raka.

Svag bassjälvkänsla och svag prestationsbaserad självkänsla
Personer med svag bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla har inte så starkt behov av prestation eller är särskilt intresserade av tävlan.

De tvivlar också på sin prestationsförmåga och prestationers kvalitet. Personerna undviker vanligtvis utmaningar, de bidrar inte till att individen mår bättre, de är helt enkelt meningslösa.

Det sociala självförtroendet är oftare lägre. Det är Inte så viktigt att vad andra tycker och tänker samtidigt har personen svårt att uppskatta och acceptera värdet på sig själv.

Share

Självförtroende – vägen till utveckling och resultat

Det är ofta frågan om självförtroende kommer upp i mina möten med både chefer, ledare och idrottsutövare. Ibland är det en direkt fråga men ofta dyker den upp som en fråga utifrån att hantera situationer och sig själv.

I grunden handlar självförtroende om tilliten till sin egen förmåga att hantera och lösa sin situation. Ofta utrycks bristen på självförtroende som en frustration över det som inte fungerar, det som inte kan uppnås eller det som borde hända. Hos sig själv men också hos andra, i verksamheten eller utifrån ett sammanhang.

Med ett starkt självförtroende så löser sig frågeställningarna av sig självt – de kan ju hanteras

Vad är då självförtroende? I grunden är det tron eller direkt övertygelsen om att jag som person har kompetensen och förmågan att hantera och lösa specifika situationer, utmaningar och uppdrag. Att jag har verktygen och kompetensen. Det är alltså situationsspecifikt och handlar om hanterbarhet.

Jag kan ha ett bra självförtroende inom ett visst område men ett sämre inom ett annat. Och det skiljer sig mot självkänsla som handlar om att vara.

Det enklaste sättet att undersöka en persons självförtroende är att fråga om målsättningar. Med högre självförtroende så sätts högre mål – helt enkelt därför att personen har tron på förmågan att nå de högre målen. Men också att personen är mer medveten om på vilket sätt personen vill göra skillnad. Att våga göra skillnad.

Självförtroendet kan också betraktas ur flera dimensioner.

Breda eller smala områden
Ett brett område skulle vara att tala inför grupp. Det är ett område som är användbart i många sammanhang och i mötet med andra människor, ständigt. Vi kan kalla det en metafärdighet. Ett smalt område skulle kunna vara att spela piano, kasta spjut eller hantera bilder i Photoshop. Det blir väldigt specifikt och användbart i ett mer avgränsat sammanhang.

Relation eller teknik
Som i exemplet ovan. Har du självförtroende att tala inför grupp så handlar det om att skapa relationer, inspirera, informera och kommunicera. Att påverka. Det har med samröret med andra människor att göra. Ett tekniskt självförtroende kan du ha oberoende av andra människor. När jag spelar piano så har jag min färdighet oavsett omgivning och sammanhang – om jag är själv eller med andra. Tror jag på min förmåga att spela piano så sätter jag mig där och spelar oavsett.

Hur utrycker sig då bristen på självförtroende?
När mitt självförtroende sviktar ställs jag inför en rad utmaningar. Då börjar jag kalkylera risk och värdera mig själv. Tänk att spela för så många? Eller tänk att spela för just den här gruppen, hur kommer det att gå? hur kommer det att sluta? Klarar jag av det här? Tänk om jag misslyckas!

Det är besvärliga frågor som gör mig medveten om mig själv. Frågor som tar massor av energi och som begränsar min förmåga. Det tar bort fokus och koncentration. Det begränsar min förmåga att fatta beslut. det får mig att spendera energi på massor av detaljer som inte skapar i nuet.

Ofta uttrycker sig bristen på självförtroende på ett mer subtilt och diskret sätt, för oss själva på ett omdevetet sätt. Jag undviker att göra vissa saker, eller jag väljer att göra dem på ett visst sätt för att vara mer säker. Jag börjar tvivla eller tveka – det känns osäkert, det känns dumt, det leder kanske inte till resultat. Det har gjorts förut utan att lyckas.

När självförtroende sviktar gömmer jag mig i gruppen eller utrycker att vi borde göra på ett säkrare, eller försiktigare sätt. Jag undviker riskatagande. Jag spekulerar i vad som händer om jag misslyckas. Jag styrs av farhågor och rädslor.

Ibland visar sig bristande självförtroende i att vi utrycker oss som att vi inte borde eller får göra saker. Vi borde inte fundera på det nu, då blir det bara grubblerier och då vet vi vart vi hamnar. Då visar vi starka tecken och signaler på att vi faktiskt inte tror på att vi kan hantera oss själva! Det märks hos omgivningen, vi människor är experter på att fånga upp sådana signaler – och ofta gör vi det omedvetet. Det är en stor skillnad på om vi väljer att inte fundera på frågan utifrån våra rädslor eller om vi väljer att inte agera därför att vi prioriterar annat – det kan helt enkelt vara annat som viktigare, som leder till bättre resultat.

Ytterliggare ett sätt att bli medveten om svagt självförtroende hos sig själv och andra är att vara medveten om hur vi tolkar vår omgivning. Hur vi attribuerar. När vi automatiskt reagerar negativt på andra människors tankar och beteenden som faktiskt inte alls behöver vara negativa så gör vi det därför att våra varnings- och försvarssystem är aktiva. Vi antar, dömer och bedömer. När vi är rädda och osäkra så blir det så. När vi är osäkra på om vi kan hantera situationen och är rädda för att misslyckas så aktiveras våra varningssystem. Vi blir vaksamma och agerar aggressivt, vi vill ju eliminera hoten mot de resultat som vi vill uppnå. Ofta blir konsekvenserna mer negativa än positiva – särskilt ur ett ledarskapsperspektiv.

När vi känner självförtroende förstår vi kanske inte vad som sägs eller vad som händer, vi förstår inte vad andra menar men vi tolkar inte in det negativa. Vi blir i stället nyfikna på ett skapande sätt. Allt görs i ett gott syfte, i en god mening.

Det är alltså stor skillnad på att verka i ett sammanhang med människor som lyser av gott självförtroende till skillnad mot en mer rädslostyrd organisation. Gott självförtroende smittar av sig på ett positivt sätt. Bristen på självförtroende leder till passivitet, rädsla och distans – svagare självförtroende

Det goda självförtroendet
Med gott självförtroende så ser du alltså ingenting som hot. Du litar både på din egen och andras förmåga. Du har en massa frågor och problem som skall hanteras och sånt är livet. Du har tillit till din och andras förmåga. Du blir intentionsdriven utifrån vad du vill uppnå istället för rädslostyrd med fokus på allt det negativa som kan hända.

Med gott självförtroende blir du öppen och lösningsorienterad. Villig att lyssna och ta in.

Med bättre självförtroende så låter du också din omgivning ta ett större ansvar. De har ju förmågan att lösa problem och skapa, och om de inte har det så tror du så pass mycket på dig själv att du kan hantera det och ställa allt till rätta om det skulle behövas. Då kan du stödja och supporta när det som mest behövs.

Självförtroende leder alltså till utveckling, av dig själv och andra.

Så mer konkret, vad leder då självförtroende till:

1. Målsättning
Med starkt självförtroende så sätter du betydligt högre mål. Vi som människor vill i grunden bidra och skapa värde. Det tryggar vår överlevnad och status. Tror du på din förmåga så ställer du upp högre mål, helt enkelt för att du kan och skapar ett större värde. Du gör skillnad på ett positivt sätt.

2. Positiva känslor
Med ett starkt självförtroende så gillar du det du gör. Du känner glädje i både träning och prestation. Det är kul att använda dig själv, du skapar. Din förväntan på prestation ökar, din nyfikenhet och ditt intresse att utvecklas och prova nya sätt ökar. Du behöver inte begränsa dig – du har nära till kreativitet och flow. Du presterar på topp.

3. Hög koncentration
Om du tror på din förmåga så störs du inte av negativa inre tankar eller störningar i omgivningen. Du lägger inte märke till dem eftersom du är fullt upptagen med det du gör. Det spelar faktiskt ingen roll hur mycket oljud det är omkring dig eller vad som kan hända – nu eller sen – du kommer ju ändå att lyckas. Det finns inga rädslor som sätter stopp för ditt agerande. Du blir uppslukad i det du gör.

4. Hög arbetsinsats
Eftersom du tror på det du gör så ökar också din arbetsinsats. Du anstränger dig hårdare och oftare därför att du vet att det leder till resultat. Både i träning, förberedelse och prestation. Det i sig är inget problem eftersom du tror på din förmåga att hantera den extra belastningen och gillar att tänja på gränsen för din egen förmåga.

5. Utveckling och momentum
Som summa av de ovanstående punkterna kommer du att utföra goda prestationer och nå gott resultat. Det blir i sig en bekräftelse på din förmåga att både prestera och utvecklas. Du vill mer, sätter högre mål, upplever mer av positiva känslor, koncentrerar dig mer och arbetar hårdare. Du skapar ett positivt momentum hos dig själv. Du får starkare självförtroende.

Hur kommer du då dit!? Att utveckla ditt självförtroende
Enklast är att tillämpa de fördelar som gott självförtroende ger och kompletterar det med goda beteenden. Att utveckla sitt självförtroende kräver en insats. Det är en investering i sig själv. Det tar tid och ansträngning men är enormt belönande.

En kommentar som jag får höra ibland är att det är så svårt eller så tufft att genomföra punkterna som jag kommer till nedan. Jag är trött eller sliten efter alla ansträngningar som gjorts, det finns en massa annat som jag måste göra, förhålla mig till eller prioritera. Som sagt, det är ett val och kanske det svåraste valet. Med ett starkt självförtroende i första hand så kommer du inte att komma med de förklaringarna. Då vill du ju utvecklas, du vill bli ännu bättre och tror på att du har resurserna och förmågan att nå dit. Du gör ett väldigt medvetet val och står inte i vägen för dig själv.

Här kommer övergripande punkter som både forskning och egen erfarenhet pekar på för att nå högre självförtroende inom just dina områden

1. Sätt höga mål och bestäm dig för att nå dem
Ofta är det svårt att sätta höga mål då du kommer att börja kalkylera om dina möjligheter att nå dem eller vad som kan hända om du inte når dem. Eller att målet i slutändan inte är värt insatsen som krävs för att nå dit. Släpp det.

Utgå ifrån vad du gillar och sätt höga mål utifrån det. Undersök på vilket sätt målet kommer att göra skillnad för dig och din omgivning. Blir det meningsfullt så blir också målet viktigt. Beskriv det så att det blir tydligt. Lev dig in i hur känslan är att faktiskt nå det målet. Tänj lite till på målet. Och till slut, bestäm dig. Gillar du det så har du redan tagit ett stort kliv – du har skapat positiva känslor och förväntningar.

2. Skapa förutsättningar för positiva känslor
Gör det du gillar, fira framsteg och bli medveten om dina förväntningar. Se till att ditt synsätt på den miljö du verkar i är utvecklande och stimulerande. Du är aldrig ett offer utan en del av alla de lösningar som kommer att leda fram till de positiva resultat som skapas. Se till att vara medveten om dina styrkor och använder dem för att prestera. Det är kul. Se också till att du inte blir ett hinder för andras goda självförtroende.

Var optimistiskt, tro på och sök efter lösningarna. Viktigt är att se lärande och inte misslyckanden i situationer. Att också gilla utmaningarna – även om de kanske är svåra. Du måste ju använda mer av dig själv för att lyckas.

Om du är i ett lag se till att förankra och sprida goda känslor, det är ett medvetet val!

3. Var mer koncentrerad
Gå medvetet in för att koncentrera dig på din uppgift. Se till att skapa rutiner och förhållningssätt till dig själv och din omgivning så att du inte blir störd av andra eller störs av dig själv och dina tankar.

Beskriv för dig själv hur du vill att du själv skall bete dig och tänka i presterande situationer för att behålla din koncentration. Kom överens med dig själv och håll dig till det. Var extra medveten och närvarande i relation till din prestation – var extra noggrann. Och var det lite längre hela tiden. Sätt upp tidsramar för din koncentration och pressa gränsen för den hela tiden. Håll på lite längre.

År du idrottsutövare är det viktigt att skapa utrymme för att träna sig i koncentration. I tävlingssammanhang så vill du såklart redan ha skapat automatiska rutiner och utvecklat din koncentration – då du under prestation inte tid att tänka på det. Ibland behöver du dock påminna dig själv.

4. Öka din arbetsinsats
Arbeta intensivare – oftare, längre och hårdare. Genom att arbeta och träna intensivare och längre så bejakar du och bekräftar du din förmåga och dina prestationer. Det är viktigt att du efter varje dag eller varje pass faktiskt reflekterar över vad du gjort bra.

Att du blir medveten om vad som under det här passet fungerade bra för dig, vad som blev bättre. Att du blir medveten om det och bekräftar det för dig själv. Du blir stolt och skapar dessutom automatiska positiva beteenden. Då kan du prova något nytt eller svårare nästa gång. Dina ansträngningar blir meningsfulla. Du blir medveten om din kompetens.

Tar du steg närmare målet eller följer planen bejaka det också. Om inte acceptera det och förbered dig för morgondagen.

Dina resultat är alltid summan av alla dina handlingar. Gör du mer så får du mer, se därför till att göra ofta. Att göra tillräckligt rätt är nyckeln, då utvecklas du och skapar resultat.

5. Utveckla dig själv
Se till att ha förebilder som inspirerar dig. Se till att verka i sammanhang med människor som har god förmåga och gott självförtroende – det påverkar dig. Se till att skapa en egen utvecklingsplan för dig själv. Kompetensutveckla dig själv. Hitta vägar till eget lärande så att du blir skickligare på det du gör. Var öppen för nya angreppsätt och testa. Vissa saker kommer du att förkasta och andra tar du till dig, det som passar dig. Ha synsättet att du alltid kan lära dig något av varje tillfälle och i varje möte. Undvik att döma dig själv. Var nyfiken och intresserad av andra men också på dig själv – hur kan du hantera dig själv och lära dig ännu mer i varje sammanhang, i varje situation och i varje möte. Det är ett förhållningssätt som du väljer att ha.

6. Vik dig inte
När du tvekar eller sviktar, när du hör en inre negativ röst, när du är rädd. Var medveten om din tvekan och din rädsla men låt dem inte ta fäste. Betrakta dem – var medveten om att du inte är dina tankar. Betrakta dem. Det finns inga misslyckanden utan bara lärdomar. Det kan vara jobbigt men det är bara för att du är ovan. Gå tillbaka till att anstränga dig, koncentrera dig och förvänta dig mer. Ditt självförtroende växer.

Lycka till med att utveckla ditt självförtroende!

Share

Ledarskapet tog hem superbowl titeln

Ray Lewis och Ravens vinner Superbowl 47. Lewis avslutar sin 17-åriga karriär på strålande vis med ett legendariskt lag.

Det är alltid ett ledarskap bakom varje framgång – I Ravens finns många ledare och vinnare idag!

Grattis!

Grattis!

Share

Ledarskap leder till topprestationer – alltid!

 

Även om du inte gillar sport eller amerikansk fotboll så måste jag säga att jag älskar den sporten. Igår visade sig anledningen varför i allra högsta grad. Det är pågående slutspel i NFL och två lag med historiska spelare möttes igår.

Blytungt och karriären mot sitt slut
Efter 17 år i NFL går den legendariska 37-åringens karriär mot sitt slut. Klockan på tavlan visar 41 sekunder då Ray Lewis i Baltimore Ravens sitter djupt försjunken med en blytung huva över huvudet efter det att Thomas för en stund sedan givit moståndarna Denver Broncos ledningen med 35-28. Det är nu Ravens boll på egen 30-yards linje, tredje försöket, med mindre än 1 minut kvar att spela av matchen.

Matchen är en av kvartsfinalerna i amerikanskfotboll, NFL. Ravens med ett mästerligt försvar som leds av Ray Lewis och ett Broncos med ett mästerligt anfall som leds av Payton Manning.

Punkterad och nästan besegrad, sitter nu Ray Lewis på den uppvärmda bänken på sidlinjen. De sista sekunderna av hans lysande karriär var glider iväg, precis som Demaryius Thomas hade flytt hans grepp minuten tidigare då Broncos tog ledningen.

”Jag har aldrig under hela min karriär varit del av en så galen match” säger Lewis.

Broncos ledning var blytung i den kalla matchen inför 76 000 åskådare på mile high stadium i Denver. Ravens hade fått tillbaka bollen på egen planhalva, nu med tredje försöket på egen 30-yardslinje och 41 sekunder kvar av matchen, utan några time-outs kvar. Det var blytungt och iskallt – sekunderna tickar iväg och det är 70 yards till endzone.

Joe Flacco köpte tid i fickan, på väg att kasta bort bollen för att få ett fjärde och sista försök. Peyton Manning var på väg att slå Baltimore för 10:e gången i rad, och Lewis var på väg att kalla det slutet på en karriär.

Ögonblick som förändrar allt – hoppet tänds
Då känner Lewis fläkten av en Jacoby Jones som sprintar förbi honom längs Baltimores sidlinje. Han tittar upp samtidigt som QB Joe Flacco lägger en passning från egen 20-yeards-linje, som en ljusbåge går bollen 70 yards i luften mot dubbeltäckta Jones.

Safty Rahim Moore hoppar för en brytning, en liten smula för tidigt och lite för grunt. Bollen bosätter sig i Jones armar medan han löper in i endzone. En historisk passning på 70 yards och TD är ett faktum. På tavlan står det 35-35.

Det viktiga att se här är inte att hoppet tänds av att resultat skapas – det är tron och förväntan som leder till prestationen. Beslutsamheten att lyckas. Då kommer den positiva känslan som leder till den goda prestationen

Ray Lewis pensionering kommer att få vänta till en annan dag. Ett historiskt ögonblick är fångat. En legend föds.

Bejaka ledarskapet, skapa vinnande kultur
”Awesome. Awesome. Awesome. Awesome. Han växte upp i dag” sa Lewis om QB Flacco. ”Han växte upp i dag och i tunneln sa jag till honom: Du är Ledaren nu. Du kommer att leda oss till en seger. Du leder oss i dag. Jag är bara här för att underlätta saker och ting.”

”Och när jag tittar honom i ögonen idag så är det något annorlunda med honom, jag ser något nytt. Jag ville uppmuntra och förstärka det, att se det han gjorde idag kommer antagligen att vara en av de största sakerna jag alltid kommer att minnas när jag senare kommer att titta tillbaka på min tid som fotbollsspelare”

Utifrån all kunskap och forskning kring affektteori och lärande så vet vi hur betydelsefulla de här ögonblicken är. När vi stödjer varandra och bekräftar varandra, känner stolthet och glädje i det vi gör skapas de bästa förutsättningarna för utveckling och prestation. När förebilden ger positiv feedback förstärks goda beteenden, självkänslan och självförtroendet.

Tuffa förutsättningar, att bli vinnare mot alla odds
Ravens vinner matchen efter dubbel övertid, 77 minuter i den isande kylan då Justin Tuckers sätter ett fieldgoal, segern är ett faktum.

Det är den längsta slutspelsmatchen sedan 1987 då Browns besegrade Jets med 23-20. På den högst placerade arenan – 1600 m över havet! I isade kyla – 10 grader kallt!

Flacco var hjälten, men Lewis var inte en åskådare. Han var i mitten av händelsernas förlopp – i stormens öga, med sitt vanliga orubbliga ledarskap.

Lewis gjorde 17 tacklingar en vecka efter att han ledde Ravens med 13 tacklingar mot Indianapolis då han spelade för första gången på tre månader efter att ha varit ur spel med en sönderriven muskel i överarmen, en triceps.

”Vi ville ge denna seger till Ray och jag skull göra allt för att få denna vinst” säger cornerback Corey Graham.

Han gjorde just det, han gjorde två interceptions och tog Mannings bollar två gånger – den första för en touchdown och den andra för att ge Tucker möjligheten att sparka in det vinnande fieldgoalet i spelets 77:e minut.

Broncos blev den nionde topp-seedade laget någonsin att förlora hemma i sin första match i slutspelet – det på egen hemmaplan, på extrem höjd och med en veckas vila.

”När jag tittar tillbaka på det här och låter känslorna lugna ner sig, kommer det förmodligen att vara en av de största segrarna i Ravens historia” sade Lewis. ”Delvis på grund av hur alla hinder, alla utmaningar och allt motstånd radats upp mot oss”

Att följa sitt hjärta, att göra skillnad, skapa sin egen sanning
Lewis fortsätter ”När jag pratade med mitt lag förra veckan talade jag om för killarna att jag ogillade allt snack om att vi inte skulle ha en chans – låt oss istället göra det som för andra är omöjligt! Om det är något jag kommer att missa i min karriär så kommer det att få lyssna på vad folk säger att du inte kan göra, inte kommer att lyckas med – och sedan gå göra det.”

”En sak om slutspelet, det enda sättet att toppa detta är att vinna igen – nästa vecka. Det blir inga 24-timmars firande. Det får räcka med 12, vi har en uppgift att lösa ” säger Lewis

Det lag med spelare som leder – leder sig själva och varandra presterar som bäst. Alltid.

Lewis får spela igen, nästa vecka, mot antingen Houston eller New England i divisionsfinalen, en match som avgörs ikväll och kan ses på TV10.

Då får vi se mer ledarskap!

Share

Aktiv vs Passiv

Green Bay Packers Defense

Är du i en miljö som premierar initiativkraft, handling och proaktivitet eller passivitet, försiktighet och avvaktande. Vilket är roligast och vad leder till bäst resultat?

Min vän Blaise Winters har en spännande inställning till aktivitet och passivitet. Blaise Winter är en fd amerikansk fotbollsspelare, Defensive End, med 9 år i NFL och över 300 tacklingar bakom sig. För att utveckla sin förmåga och som började han träna kampsport. Han ville få mer flöde i sina rörelser och bli effektivare med händerna, bli bättra på att möta och bemästra situationerna han mötte på planen. För Blaise blev det ännu tydligare att aktivitet leder till resultat.

Att ta initiativet
Inom amerikansk fotboll brukar vi säga att anfallet agerar och försvaret reagerar. Försvaret ställer upp för att möta anfallet och det gäller att läsa uppställningen och analysera anfallsspelet inom någon bråkdel av en sekund för att kunna sätta in rätt åtgärd.

I slutet av 90-talet tog det extrema offensiva passningsspelet fart i NFL genom lag som Colts, Rams, Packers och Patriots. Det var påhittigt, djärvt och modigt. Colts och Patriots skördade enorma framgångar – tom Rams som var tidernas sämsta lag vann Superbowl 2000!

Vi lever i ständig förändring
Försvarets motmedel blir att sätta ännu högre press på QB genom aggressiva blizar och passrush, och på så sätt minska utrymmet för anfallet att lyckas med ett effektivt passningsspel. Den defensiva linjen är nu maskinen som agerar och där den offensiva linjen reagerar, där Defensiva Ends är det tyngsta och kraftfullaste vapnet. Förutsättningarna för QB och anfallen förändras.

Intention leder till aktivitet
Det Blaise menar är att intentionen på defensiva linjen alltid är att nå QB så snabbt som möjligt. Det gäller att ta initiativet direkt. Den defensiva linjen går till attack, de jagade blir den jagande. En passiv motståndare hamnar då direkt i underläge och på hälarna. En linjespelare som avvaktar för att se eller förstå vad som skall ske har redan förlorat – han blir överspelad. Intentionen att reagera är oftast förlorarens väg. Vi kan också kalla det proaktivitetens seger över reaktivitet, pådrivandets seger över avvaktandet.

Den offensiva linjespelaren som istället är intentionsdriven, målinriktad och offensiv är ett större hot. Den använder sin kraft och tar initiativet. Då blir det istället kamp. Kampen leder till att du förlorar tid och momentum, något som du inte har råd med i någon sport – du får jobba hårdare, vara smartare och vara skickligare rent fysiskt. Och du måste vara beredd på förändring – i varje microsekund. Men du har din intention, du väntar inte på den.

Blaise tycker att de flesta offensiva linjespelare han spelat mot faktiskt är den avvaktande och passiva typen. Och jag vågar påstå att så är det i de flesta sammanhangen, oavsett sport eller andra sammanhang.

Hur många gånger har du inte på arbetsplatsen väntat på något som skall ske? Eller på att någon annan gör något? Eller när du är orolig över något – brukar det du oroar sig inträffa? Eller kan du skapa önskade resultat genom att agera utifrån din intention (inte din reaktion, för då händer något annat!)

Aktivitet leder till utveckling
Frågar du en puckförande back inom hockeyn vad som är jobbigast att hantera så blir svaret en aggressivt checkande motspelare. Visst du kan vända bort honom men det är betydligt mer utmanande och krävande att möta hårt checkande forwards som trampar in i situationen, hela vägen. Om och om igen. Tänk Widing, Larsson, Thuresson eller Enterfeldt när de är som bäst. Och om de missar så är det dig hack i häl igen, direkt.

Det är när det är som jobbigast som vi också har som mest potential att lära oss, att utvecklas. Det är också tydligt inom idrotten. Det är sällan de lag som går igenom Elitserien bekymmerslöst som sen vinner SM-guldet, de är helt enkelt inte tillräckligt förberedda. 

Den ishockeyspelare som avvaktar och är passiv vid sargen förlorar ofta pucken, den spelare som är aktiv och bestämd vinner ofta tillbaka pucken, om inte på egen förmåga så på grund av motståndarens misstag – en felpassning eller ett felskär. Ännu kraftfullare är att aktivitet utvecklar självförtroende och därmed förmåga. Även om du inte lyckas just nu, eller idag, så formar och utvecklar du dig själv – du kommer att bli en vinnare!

Den passive avvecklar sig själv och drar igång en negativ spiral. Negativa tankar och negativa inre samtal ligger nära tillhands. Hopplöst, trist och utsiktslöst.

Handling är grunden till ökat självförtroende
Ytterst kan vi se idrott med motståndare som en kamp mellan självförtroenden. Där inte bara matchen nu som avgörs utan också utvecklingen framåt. Den som vinner i längden är den som tror på sin potential och sin egen utveckling. Och de individer som är mest närvarande och aktiva, konsekvent och upprepat.

Kärnan i självförtroende är att fatta beslut och handla, att agera, att ta action. Intentionsdrivet och bestämt. Det kräver mod. Blir inte utfallet vad du önskar, fatta ett nytt beslut – med fokus på din intention. Om och om igen. Det är att vara aktiv, offensiv och proaktiv. Då hjälper du dig själv och laget. Du utvecklas, skapar momentum och utvecklar självförtroende. Det är personligt ledarskap.

En miljö där människor är aktiva är utvecklande, individerna utmanar och handlar, färdigheter och själförtroendet växer. Som ledare är du ansvarig för att du själv är aktiv och handlar, som ledare är du ansvarig för att miljön du leder och verkar i är aktiv. Vi blir som vi umgås, på alla plan.

Se till att alltid vara aktiv!

Share

Status, nätverk och överlevnad – genom sociala medier

Genomförde ett seminarium i Ledarskap och sociala medier på IFL häromdagen. Tog upp exemplet på hur meningsfulla och positiva kunskaper delas effektivt genom de sociala medierna med just Camillas Erikssons och Retorikiskas bloggstaffet. Exemplet visar på hur Sociala medier ur ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv har enorm genomslagskraft. Social medier är ett betydande ledarskapsverktyg.  Camilla har som begåvad PR-kvinna skapat en utmärkt PR-kampanj för sig själv, kring frågan om retorik och sin bok Retorikiska. Genom att dela ut olika avsnitt ur sin bok till erkända och prominenta bloggare delar Camilla med sig av sin kunskap, skapar genomslagskraft i frågan om Retorik samtidigt som hon förstärker relationer med betydande bloggare och utvecklar nätverk. Det är expansivt och leder till att hennes status ur flera perspektiv växer.  Inte bara smart ur ett PR-perspektiv utan också ett föredömligt sätt att utöva ledarskap. Hon ser till att den viktiga frågan om Retorik sprids, ett område som hon brinner för! Tillbaka till seminariet på IFL. När jag visat på exemplet kring Retorikiska, Twittrande och bloggande så kom en fråga upp från en av deltagarna – Delar bloggarna bara kunskap och nätverkar för att själva få högre status?  Jag lyfte fram två svar: 1) Självklart – det handlar i grunden om överlevnad, högre status leder till högre grad av möjlighet till överlevnad och chans till god reproduktion. 2) Nej – Utifrån behovsteori, som tex Maslow, så kommer vi alla människor om vi har möjlighet till en nivå där självförverkligande är viktigare än överlevnad – de mänskliga överlevnadsbehoven är omhändertagna och tryggade. Den högsta graden av självförvekligande är att bidra till andras framgång och tillväxt. Samtidigt – Ju mer du bidrar med, desto starkare blir ditt nätverk runt om dig. Du växer och din status växer. Och det är positivt för alla. Överlevnadsförmågan hos andra och därmed dig själv ökar markant. Och vi får massor av positiva känslor. Att tex som Micco och Camilla då skapa och blogga om vad som de (och jag) anser som viktiga frågor är en del av självförverkligandet och bidragande.  Hos Micco som driver bloggen The Brand Man är bidragandet extra tydligt. The Brand Man handlar om varumärken och marknadsföring och är en av de ledande bloggarna i Sverige på det området. Förutom att Micco själv bloggar så använder han sig också av gästbloggare. Och det finns i sig ingen direkt ekonomisk avkastning kopplat till Miccos blogg - avkastningen är eget och andras lärande, starkare nätverk och högre status . Jag vill tom påstå att Miccos status är så hög så han behöver egentligen ingen blogg för att vara framgångsrik rent affärsmässigt. Men Micco brinner för att bidra – att vara generös. Han är passionerad vad gäller marknadsföring och varumärken. Så svaret nej utgår ifrån att Miccos status är så pass hög så han har allt att förlora på att dela, belysa eller tala positivt om direkt dåligt material. Då tappar han trovärdighet och status och nätverket skulle i sådant fall minska. Överlevnadschansen och möjligheten till reproduktion minskar alltså. Micco är mycket medveten om vilka kort han spelar och varför. Micco har tom lyft frågan om Retorik som ett skolämne. Han utmanar Jan Björklund, fp och regeringen i frågan – via Twitter. Det är också ledarskap. Själv så har jag givit båda mina läskunniga barn, 12 och 13 år boken Retorikiska i julklapp. Det ger dem en möjlighet att både förstå hur de påverkas och möjlighet att i större grad påverka andra. Retorik och kommunikation är viktiga ledarskapsverktyg som borde vara en självklarhet i skolan. Jag är glad och tacksam för att ni alla som engagerar er i bloggstafetten kring Camillas bok Retorikiska bidrar till människors växande. Och därmed allas vår möjlighet till växande och överlevnad. Eftersom jag gillar det Camilla skriver om så vill jag också utöva ledarskap och hänga på resan genom att hjälpa till att bidra till att starta ett movement i frågan om retorik. Bloggstafetten kan du följa här: Dina idéers konsumenter på Wolber World – Fredrik Lyreskog (24/2) Ett kreativt samtal på Mine Goes To Eleven – Per Robert Öhlin (27/2) Innan vi börjar på Jerry Slifwer – Jerry Silfwer (29/2) Varför hur ger vad en skjuts på Retorikiska – Camilla Eriksson (2/3) Sticka ut och att sticka till samt presenterar Presentationsteknik bortom det förväntade – Micco Grönholm (5-9/2) Att se vissa tecken på Jeanettefors – Jeanette Fors Andrée (12/3) Varför du är helt fantastisk på Carnebro – Anna-Carin Carnebro (14/3) Sammanfattningen av bloggstafetten på Retorikiska – Camilla Ericsson (16/3) Förresten, vill ni veta mer om ledarskap och om att starta ett movement, kolla in klippet från TED med Derek Sivers nedan

Share

Den kollektiva dagdrömmen

Igår, fredag, hade vi under frukosten en spännade reflektionsstund där Gaia Leaderships Jan Boström spelade in aktuella omvärldshändelser och där vi betraktade det som sker som i en dagdröm.

Drömmar kan tolkas utifrån att det är vårt undermedvetna som talar till oss, att personer, situationer och händelser i drömmen är ett budskap till oss själva om oss själva.

På samma sätt kan betrakta livet och det som händer omkring oss som en dagdröm där budskap framträder som talar till oss själva om oss själva.

Hur många av oss har inte haft arbetskamrater, vänner, familj eller andra bekanta som vi stör oss på, människor som har beteenden eller värderingar som irriterar oss. Besvärliga eller irriterande personer som vi vill skall ändra på sig eller tom försvinna. Märkligt nog så försvinner inte personerna, ofta är det tom så att de efterhängsamt finns kvar och att allt som oftast dyker upp i alla möjliga sammanhang – väntade som oväntade.

Sanningen är den att personerna inte försvinner förens vi själva utvecklas och förändras – eller flyr in i regression. Det är som att personerna existerar som väsen med det enda syftet att berätta för oss att det finns något hos oss själva som skall växa, en insikt som leder till vår egen utveckling och ökad självkännedom. Och när vi upptäcker det som vi behöver för att växa, då försvinner också personen – eller snarare så utvecklas och förnyas vår relation till den personen. Helt och hållet utifrån vår egen utveckling.

Vi kan alltså betrakta oss själva som varande i en dagsdröm tillsammans i de sammanhang vi verkar i – tillsammans med de människor vi omger oss i. Och situationen och sammanhanget är en konsekvens av alla de beslut vi tagit och de handlingar vi utfört. Vi befinner oss i en ständig skörd av våran tidigare sådd. De situationer och sammanhang vi finns och verkar i är alltså en spegel av oss själva. Personerna vi omger oss med representerar var och en också något hos oss själva. Något vi gillar eller ogillar, något mörkt eller ljust – något som vi har inom oss.

Under frukostmötet lyfte Janne fram Obamas tal till staten. Vad innebär det talet, tolkat som en dröm, för mig och dig? Vad säger Obamas presidentskap om dig och de sammanhang du verkar inom?

För mig representerar Obama det nya, förnyelse och förnuft. Samtidigt så representerar Obama brott mot gamla konventioner – bla genom att vara den första svarta presidenten och fokus på införandet av ett mer humant socialförsäkringssystem. Enligt dagsdrömmen finns det alltså sidor inom dig och mig som bryter mot konventioner. Svarta sidor som tidigare varit oaccepterade men som nu representerar något nytt, något nödvändigt. Insikten om att tuffa förändringar måste till för att kunna skapa en ny sådd.

I talet pratade Obama om hur viktig USAs miljöpolitik är och hur den måste förändras. USA har endast 2% av jordens oljereserver men är väldens största oljekonsument. Däremot så finns det naturgas som räcker i mer än 100 år. Insikten är att USA inte skall utöka sin oljereserv genom kontroll av andras resurser utan i stället hitta andra energikällor, och utveckla nya. Det leder dessutom till hundratusentals nya jobb, jobb som det amerikanska folket idag saknar och är beroende av.

Min tolkning utifrån dagsdrömmen är att vi som människor och de verksamheter vi verkar inom skall upptäcka de hos oss outnyttjade och outvecklade resurserna. Våra styrkor som vi idag inte når eller ens är medvetna om. Utveckla dessa för att vara mer välmående och framgångsrika. Det är tid att hitta nya värderingar och beteenden som leder till bättre skörd för oss själva. Vila är dina oupptäckta och outvecklade resurser, dina dolda styrkor?

Obama påpekar också att USA måste öka sitt oberoende, att man idag är alldeles för beroende av andra länder och ekonomier för att det skall vara hälsosamt fr landet, samt att länder som tyskland och Kina ligger långt fram inom utvecklingen av ny teknik inom energisektorn. USA måste agera nu för att inte komma efter, för att inte direkt öka beroendet av andra länder.

Dagsdrömmen säger mig att tiden för handling och förändring är nu. Att det finns ett ”window of opportunity” just nu, för dig och de sammanhang du verkar inom. Annars kommer andra att hinna före, att vara starkare och ditt beroende av andra att öka. Vilka är din verksamhets konkurrenter – eller på ett personligt plan, vad kommer du att missa om du inte utvecklas och förändras nu?

Samtidigt så signalerar dagsdrömmen en rädsla – att Tyskland och Kina är hot. Andra aktörer som inte ingår i samma helhet som USA. Utifrån ett drömperspektiv så finns de där, och deras närvaro vill berätta något om dig själv och din självbild. Vilka är ditt företags Tyskland och Kina, på ett personligt plan vilka människor är i din dröm personerna Tyskland och Kina?

Tyskland och Kina kommer inte att försvinna – De kommer att finnas där som ett väsen för att berätta något för oss. De kommer att finnas där som ett hot tills dess att vår självbild förändras eller vi på annat sätt når nya insikter, kollektivt på landsnivå, i de organisationerna där du är verksam och för dig på en ytterst personligt plan.

Tyskland och Kina ingår trots allt i samma helhet som vår dagdröm omfattar, och utan dem skulle både din och min dagdröm se helt annorlunda ut.

Share
Facebook
Taggmoln
Nyheter om ledarskap
Knuff